31 oktober

Nu är snart oktober oxå slut...det går oerhört fort...
På lördag är Izzie redan 2 månader gammal. Tänk det är bara två månader sedan jag var stor som ett hus, kändes som i alla fall ;P
Igår tog jag av ixon struten/kragen, han tyckte det va oerhört skönt. Såren är läkta men de är fortfarande lite "rosiga" o jag tror att det är helt normalt, men jag är lite osäker. Om jag bloggar en bild så kan ni ju säga va ni tycker o tror.
Igår va det fullt upp, lägga spår ute hos mamma o pappa, 3st spår blev det. Ixons, Neos o Ness. Ixons blev 600m o Neos ca 50m o Ness ca 25m, lite frisk luft skadar aldrig... ;P Pappa följde me mig o lägga spåren o tur va väl det, för annars hade jag aldrig hittat hem igen...o annars hade inte Ixons spår blivit 600m. Jag kom underfund med att jag har ingen känsla för hur långt jag har gått överhuvudtaget...När jag trodde att vi hade gått 600m ja då hade vi tydligen bara gått halva, så ixon har inte övat på så långa spår som jag trodde...men han är ju superduktig ändå...
Jag kom på att på alla ställen jag har hittat så ska det vara 3dl blod i spåret, är det utspätt med vatten eller rent?
För de spär väl ut det sen i spåret för att det ska räcka hela sträckan, eller har jag fel?
Efter det så bar det in till stan för att träffa en kompis me stor bebismage :) Där Izzie fick ligga o "vila" lite.. roligt tyckte hon... hon är riktigt stark i nacken nu, vår lilla tjej :)
Efter det så var det ut i skogen igen, denna gången fick hundarna följa me då vi skulle gå spåren.
Neo va först ut, o det gick rätt bra...han är ju ingen Ixon men han tycker ändå att det är roligt, Neo tycker att de kokta kycklinghjärtarnen(?) de får i slutet är det bästa me hela spåret :)
Sen var det dags för Ness(Neos avkomma, se hemsidan), som skulle gå sitt allra första spår. han är inte heller någon Ixon men det gick bra, han gick lite för högt me huvudet emellenåt men det ska vi arbeta ner genom att ha kort lina o berömma mycket när han har huvudet nere. han tyckte klövern va häftig o konstig men ville inte kampa me den o när han skulle få belöningen så fnyste han bara, villle hellre ha pappas torra frolic...hmmm?
Sedan va ju givetvis Ixon på tur, jag satte igång honom 10-15m ifrån starten o han letade upp den galant :) Vinklarna klarade han jättebra... vi gick över en väg tre gånger o han klarade två av de gångerna bra... tredje gången kom han in fel o började spåra baklänges på spåret efter ett tag men gick tillbaka när jag visade honom rätt men sedan tappade han det igen troligtvis där vi hade gått på lite tidigare, så jag visade honom igen o då tog han upp det o körde till slutet galant... Jag tror att rådjuren kan ha varit o gått i spåret...men men...
När jag går i skogen så tänker jag hela tiden när jag går spåret me Ixon att "Nu har han gått fel, för här har jag inte gått" tills jag ser en markering, men igår när pappa gick me så visste han exakt vart Ixon gick fel för han kom ihåg exakt vart vi hade gått... Vilket minne...
Jag markerar ju endast start o vinklar för att jag inte ska styra hundarna för mycket...kanske markerar för lite, va tror ni? att ha me sig pappa bak i spåret är ju bra i alla fall, för han säger ju inget förrän Ixon verkligen har gått fel...
Efter spårningen så bara det av till svärföräldrarna för o äta o sen åka o handla...
Idag blir det till BVC...
Resten av veckan är fullbokad...fattar inte detta alltså...alltid fullt upp
Tyvärr blev det inget anlagsprov inbokat för jag o domaren had emissförstått varandra, men det blir förhoppningsvis av nästa vecka om inte snön har kommit...
Det blir ut o spåra under veckan o till helgen. På fredag blir det utställning i Växjö :) Med 13 Götängens hundar anmälda :) O Ixon är först ut i juniorklassen...
Imorgon fyller syster Mia 25år, GRATTIS!